det gör man faktiskt mest hela tiden. En del grejer blir ju till det bättre och en del annat måste man (borde man) reflektera över faktiskt. Nu tänker jag på massa olika saker hullerombuller, men tex våra två små pojkar som är mer vilda än tama- klart att jag tänjt på gränserna för vad som är ok för dom att göra och inte. Detta eftersom jag inte kan springa runt och hindra dom från ALLT heela tiden. Där är gränsen just nu sådant som kan göra att man måste åka till sjukhus för. Låter kanske som en lågt satt gräns- men i K & A's värld innebär detta ändå att det är mängder av saker som dom hemskt gärna VILL göra men som dom inte får. Som att hänga i gardinerna, leka i trapporna, botanisera bland rengöringsmedel osv osv. Ytterlligare en big no no är att vara dum mot hundarna förstås.

På samma vis är det med hundarna, som många av er vet så är Vera efter sin kastrering lite inkontinent. (åsa har berättat för mig att det finns bra medicin, så det är inte det) men jag har vant mig vid det och tycker mig löst det ypperligt. Visst tvättar jag oftare än jag annars skulle behövt, men gud så rent allt är å andra sidan (det är nästan bara i djupsömn som hon kissar, och inte alla nätter) 

För mig är det så självklart att det vikigaste inte är hur många maskiner tvätt jag har per dag utan det är hur Vera mår. Det är helt klart något som jag vet att många andra hundägare skulle tycka vore oacceptabelt. Tex ramlade jag över en annons på blocket häromdagen där en staffetik tydligen "måste" omplaceras av exakt samma skäl,,,

Ska vi prata ytligheter så kunde jag innan jag fick barn inte förstå hur folk kunde låta sina fötter förfalla (dvs inte fila dem ) eller varför man struntade i att noppa bort utväxta ögonbryn. "herregud hur många minuter kan det ta liksom"

Nuförtiden är jag glad om jag hinner borsta tänderna på morgonen,,,

Men sedan finns det då gränser som vi förflyttar lite åt gången och som kanske egentligen inte går åt ett bra håll. I mitt fall kan ett bra exempel vara ljudnivån hos oss. Jag skriker fantastiskt mycket mer nuförtiden! Gud så ilsken jag kan bli och ofta, när inte barnen eller hundarna lyssnar på mig. Det har liksom blivit att ingen av dom nästan lyssnar förräns jag ryter som en tigrinna. Detta har smugit sig på. Tänk att Åsa (ja du igen:-) sade för mängder av år sedan när hon köpte Odessa att hon var så imponerad över hur lugnt jag pratade med alla djuren (fyra rottisar & två staffar samt två katter) Alla gjorde visst som jag sade fast jag talade i vanlig samtalston. Ja, här behöver det bli bättring

En annan rolig sak är våra sovrutiner här hemma. Jag sade ju alltid att jag aldrig skulle acceptera att leva med någon som inte låter hundarna få sova i sängen. Nu är det ju som så att Matthias är allergisk mot hundar och att då träffa mig var ju kanske inte det smartaste han gjort- men i alla fall så insåg jag att om han kunde leva med lite kli på armarna & i ögonen så kanske jag kunde leva utan att ha de fyrbenta i sängen (sedan att det tog 6mån att vänja Vera är en annan femma jag kan berätta om någon annan gång, min envisa lilla hund) Innan barnen kom så var det oxå Matthias som tyckte att de skulle ha egna sängar i eget rum. Av de skäl man hör av de flesta. Själv hade jag ingen direkt uppfattning utan tänkte att vi får ta det som det kommer. Om vi säger så här, inget av barnen har sovit längre bort än att dom kan nå oss om dom sträcker ut armen. Av flera olika skäl har det blivit så hos oss och så länge som det fungerar för oss så är det ju bra. Men visst är det lustigt hur vi tänker oss en sak och så blir det en helt annan 

Vi måste alla prioritera i våra liv och beroende på vilken fas man befinner sig i tar vi väldigt olika beslut helt enkelt.

här ser ni vår sovrumslösning :-)

    som små påhängda kupor :-)

just kom på en till sak som säkert många av våra uppfödarkollegor känner igen sig i. Antalet spekulanter som inför valpköpet deklarerar att någon hund i säng eller soffa minsann aldrig kommer på tal är oräkneliga. Jaha ja svarar man bara lugnt och inom loppet av några veckor brukar det dimpa ner bilder i mailen på en gullig valp sovandes på en kudde i soffan :-) slår aldrig fel

 

Danne

21 oktober 2011 15:13

:D Låter som en helt vanlig knasig staffefamilj ;) Trevlig helg!

http://Sacredheart.nu

Maria

21 oktober 2011 15:31

:-) ja men det är ju det jag menar att vi alla har olika gränser- kan tänka mig en drös människor som har 18barn i sängarna tillsammans med någon guldhamster eller två :-) känner en som delade säng med använda tops! *ryser* så de är sjukt olika vad vi anser vara normalt och inte- trevlig helg på dig med

 

maria

21 oktober 2011 15:35

glömde- berätta gärna Danne-- har du någon egen gräns som du flyttat på senaste tiden? På gott eller ont. Är nyfiken!

 

Carro/Blenda

21 oktober 2011 16:12

Ja kära någon vilka gränser man flyttar på när tiden inte räcker till alla ggr . Känns som man varit där många gånger;-)

Till en annan sak..Jag är egentligen inget fan av att läsa bloggar, men din blogg Maria är faktiskt en som jag läser med jämna mellanrum, den är både intressant, rolig, tänkvärd på en och samma gång:-)
Hoppas du orkar blogga länge till;-)

Maria

21 oktober 2011 17:34

först slickar jag i mig det berömmet-tack! faktum är att jag älskar att blogga- det är bara när det absolut inte finns 5min över som jag hoppar över- annars kör jag :-)

ja menvisst är det så att gränserna flyttas- och ibland kan man ju som tur är flytta tillbaka dom ganska raskt. Min plan är att snart börja noppa mina ögonbryn igen *skrattar*
kram på dig och hela din stora familj

 

Tina

21 oktober 2011 16:14

haha, jaa, det är väl som man säger va... man ska aldrig säga aldrig...

Fast i min familj säger vi oftast att "man har alltid rätt att ångra sej" :0)
Kram kram

http://www.tinric.com

Maria

21 oktober 2011 17:36

det är ju sant- att ångra sig är ju inte alltid dåligt. Kan va jätte bra förstås! kram kram

 

Marianne

21 oktober 2011 17:12

Använda tops?????!!!

http://winniehurst.bloggagratis.se

Maria

21 oktober 2011 17:35

he he he - jag veeeet - man vill ju inte ens fundera över hur dom kom dit så att säga :-) ligger man och läser en bok och topsar sig samtidigt och råkar tappa ett par? hum- och sedan är man för lat för att flytta på dom, tänker att dom får följa med i tvätten- ja fan vet

 

danne

25 oktober 2011 11:31

Ja herre gud! Nu när man fått 2 barn på köpet är det ett ständigt flyttande på gränser! Handlar mycket om förstående och hänsyn till andras behov. Något som det saknades under mina år som turneledare. Då var allt svart/vit och allt skulle rulla på räls.
Men annars är ju barnuppfostran och hunduppfostran ganska lika ;)

http://kennelsacredheart.blogspot.com

Maria

26 oktober 2011 05:33

ja det kan jag tänka mig - där fanns säkert som du säger just inget utrymme för gränsförflyttande på det viset- så är det nog ofta på arbetsplatser.
jag tänkte mer av personlig karaktär- du vet kanske man som ung & singel eller bara singel tex kan anse att kläder är sjukt viktigt och man är fullt överetygad om att man aldrig kommer att bli "nerdekad" och sedan 5år senare ser man sig själv i spegeln och är just det...
det får en att fundera över de gränser man har idag och var de kommer vara om 5år - borta? kanske :-)

 

Danne

26 oktober 2011 14:30

Haha! Nja.... Det är klart att 6-packet inte finns kvar. Och att solbrännan lyser med sin frånvaro. MEN! Bara att masa sig iväg till solariet/gymmet. Inhandla de där grymt snygga fjällräven byxorna/tröjan. Boka tid hos frisören. Ringa nära&kära och be dom ta barn/hundar för nu ska vi åka på weekend till New York! Typ. Tror det är ohållbart att i längden låta sig själv komma i 2-3-4-5 hand. För att orka med ungar-hundar-möten-partner måste man ibland sätta sig själv på en pedistal en stund, alternativt bryta ett mönster. Och de gränser man sätter upp idag kommer garanterat brytas i framtiden med insikten om att det faktiskt inte ska vara lätt att leva. Att allting är relativt. Och att livet faktiskt blir roligare med en ny mobil eller en cognacsglögg i goda vänners lag. "Ignorance is bliss" :-)

http://kennelsacredheart.blogspot.com

Maria

26 oktober 2011 19:39

första delen av inlägget är (förlåt mig) typiskt "förebarntänk" och egentligen förstås HEEEL korrekt- dock nästintill ogörligt- det är därför (delvis) som småbarnsföräldrar inte gör annat än separerar.

andra delen av inlägget: instämmer till 110% Tänkte faktiskt på det idag när jag såg nån dyr flarra med bodylotion- att justja inte låta den stå och samla damm nu- de där speciella tillfällena kommer liksom inte- man får äta på finservisen en tisdag och dricka en GT när man känner att det behövs en liten kant av guld- ja eller vad man nu tycker är guld :-)
och på tal om det ska jag nu ta och kila och hämta en cider samt skriva lite "uk text"
kram på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under en heldag så kommer ni få prova på allt vad viltspår innebär.. ingen förkunskap krävs alls utan detta är en kurs inriktad just för nybörjare alt att man provat på lite men känner att man behöver ytterligare stöd.    Det är verkligen en perf...

Hej och varmt välkommen till Garpenborgs kennelträff fredagen 30e mars Här kommer vi försöka sammanfatta allt ni kan tänkas behöva veta inför dagen    Var? Stockholms Hundsportcentrum i Uppl.Väsby (vägbeskrivning i separat fil) När? Vi börja...

Den stolte fadern

HD:B ED:ua Öga:ua L2HGA&HC: Gen.clear BPH: genomförd, skottfast Mamma till kennelns K3 kull ...