Min äldsta älskling har ju alltid varit en kärnfrisk galenpanna- och jag skulle faktiskt vilja säga att hon är det även nu, fast hon är inlagd på albano. För mig är skador inte sjukdomar på det sättet. Hennes vilda beteende har gjort att hon vid flera tillfällen i livet skadat ögonen, nu som snart 8åring så vill inte den senaste skadan läka. Att leka galenpannelekar med en 1åring sätter sina spår när man är gammelgammelmormor.

Lite orolig är jag förstås, det erkänner jag gärna. Vera är ju som en naturkraft, och naturkrafter skall vara hemma och klösa gäster på benen och sno saker från borden samt leta stenar i skogen, inte ligga inne på nåt jäkla sjukhus.

Nå, det är ju inte som att hon inte varit inne förut om vi säger så, men mest har det varit för att tvingas kräkas upp något smarrigt men högst olämpligt :-)

här bilder från i helgen, tratten på även ute för säkerhetsskull

nu får vi hoppas att veterinär Titti kan laga ögat, en enögd Vera skulle kännas lite sorgligt, hon om någon behöver båda sina ögon annars slår hon väl ihjäl sig helt,,,

Puss Vera! vi kommer och hämtar dig så fort vi får!