var en angenäm historia för oss. Inte bara rent generellt då den var trevligt arrangerad, välbesökt och med uppehållsväder, utan även eftersom det gick himla bra för de två garpenborgs ekipage som var anmälda :-)

Totte med matte Sofia gjorde sin debut och med den äran, 179,5p och en 2a placering i tävlingen!

Åsa & Zelma har ju mer rutin, fast kände sig ringrostiga efter ett långt uppehåll, dock var det inget som märktes på planen och de smällde till med 176,5p och en tredje placering i tävlingen!

G R A T T I S tjejer!!!

Självklart gratulerar vi ALLA som var på plats och tävlade då bara detta att komma till start är en bedrift i sig oavsett resultat. Det var supernice att få äran att sitta och kika på er alla. Sedan tycker jag faktiskt att resultatlistan i sig fungerar som ett inlägg i en knasig debatt om exteriör kontra eeeh mentalitet? som ibland blossar upp lite här och där. Livet är faktiskt orättvist, och jag tror att innerst inne vill ingen av oss att det skall vara så. Vi vill så galet gärna att om någon inte fått alla exteriöra drag på sin sida så skall den kompenseras med en nötkärnefriskhet samt en mentalitet av sällan skådat slag,,, man liksom klamrar sig fast vid detta. Och ibland är det ju faktiskt så, men långt ifrån alltid... Inte konstigt egentligen, då vi ju tillämpar detta på oss själva, att vi är så benägna att göra det samma på våra hundar. Fröken Sverige tävlingarna består ju bara av ett gäng vackra men ack så puckade brudar..... eller hur?

Nå oavsett vad man står i frågan så tänker jag sticka ut hakan och säga att just på fredagen i gränna så var livet just sådär orättvist: tre lydiga och snygga ekipage stod på prispallen :-)

1. Elite Staff’s Fabulous Fashion Maria Danielsson 181p

2. Garpenborgs Globetrotter Sofia Olsson 179,5p

3. Garpenborgs Zelma Åsa Tempel 176,5p

och var står då jag i frågan?
jo jag anser att en bra och engagerad förare kan köpa sig (nästan) vilken valp som helst av (nästan) vilken ras som helst och nå framgång inom (nästan) vilken tävlingsgren som helst. Detta ser vi ju bevis för hela tiden när vi ler åt en bild på en york som blivit viltspårschampion eller en basset som är lydnadschampion ;-) Sedan att det inte händer ofta har ju sina förklaringar och skäl.

Att man som valpköpare gärna vänder sig till någon uppfödare som har samma intressen som en själv är ju helt naturligt. Men att däremot falla för de enkla förklaringarna som att enbart tikar som själva tävlat lydnad kan ge valpar som är av lydnadsmaterial är oerhört,,,,,ja,,,Däremot att en uppfödare som är just intr av lydnadsträning och tävling kommer att kunna stötta dig på ett helt annat sätt än någon som inte är det är nog en sanning.

nedan Sofia med hennes "Totte" Garpenborg's Globetrotter

Det Matthias och jag uppskattar mest hos våra valpköpare är engagemanget i sin hund, sedan bryr vi oss inte det bittersta om vilken del av hundsporten som intresserar en eller om "bara" en familjemedlem är vad man önskar sig. Det är faktiskt den viktigaste funktionen av dem alla, att fungera med sin familj i vardagen!

Nedan Åsa med hennes "Zelma" LP1 Garpenborg's Zelma

sedan måste jag ju avsluta med att säga att jag med detta inlägg INTE menade att de andra som var på plats och tävlade inte var snygga :-) Läste det jag skrev och insåg att man om man VILL nog skulle kunna tolka det så. Men så var det i alla fall inte. Nästa invändning kan ju förstås vara att vad som är snyggt eller inte är subjektivt, och ja, till stora delar är det ju så. Men på hundar har vi ju då rasstandarden att luta oss mot. Något som tur är vi människor inte har, även om det går mode i vad som anses vara snyggt och inte även hos oss.

vi kom på den galanta idén att svänga förbi till Elin på kennel Minstaff i Borås efter utställningen i gränna för att beundra hennes underbara premiärkull! Det är något visst med den där starten, jag blir så rörd inombords, alla förväntningar, all oro. Så ser man den nyblivna uppfödaren stolt visa upp sina små bebisar, åh vad det är gulligt! 

Lika söt var förstås älskade Myra som även hon såg stolt och nöjd ut med tillvaron. Fattas bara annat, hon bodde som en prinsessa minst sagt :-)

Självklart såg alla bebisarna fina ut, nöjda snusade dom i valplådan :-) Dessutom avnjöt vi sommarens godaste lunch- TACK Elin för titten och maten och allt annat!

hela kullen ligger och snusar    Nästan alla är redan tingade, eventuellt en hanvalp otingad bara. Och så är dom bara 2v, snacka om åtgång :-) Men vi ska ju själva ha en, så vi är inte ensamma om att ha god smak :-)

gulligaste Myra, som hann med att ta en pinne, dräktig och allt! Hennes pappa Tytan lever fortfarande i frankrike, men han är gammal nu.

här är alla fyra tikarna, någon av de två längst till höger i bild är vår blivande stjärna

de två nallebjörnarna till pojkar :-)

och titta härdå, en nyfiken Boston! Så söt!

och denna gången, inte en enda bild på Nosa! Skäms på oss, men man tappar alltid fokus när man kikar på valpar, så är det bara.

Tack igen Elin - och vi hörs snart igen!

råkar ju bo här hemma hos oss. Inte bara är hon söt att titta på, hon är oxå galet smidig, sådär pass smidig att hon liksom bara ÄR hela tiden. Ibland kan man mumla  för sig själv, var är Lucille, och två sekunder senare ser man henne brevid nån av barnen eller sovandes under en buske. Just det är jag mkt nöjd med, för om det nu skulle dröja med att finna ett mysigt hem åt henne så blir det inte så jobbigt att ha henne här några veckor extra :-)

Här kommer en liten bildskörd  från,,,ja,,,nån dag på tomten   

en liten snuttstund ute i det fria

Ha ha, Marianne & Frida, vad säger ni om denna utställningsposé? Hon ser ju ut som en liten gunghäst   

Kristin som var på besök har bloggat om dagen- inlägget hittar ni HÄR med fler söta bilder på vår prinsessa

båda barnen avgudar den lilla håriga Lussan, dom tom pratar med bebisröst när dom pratar med henne   

älskade lilla blogg!

när det inte finns tid att blogga så mår man helt klart sämre, eller man och man, jag menar JAG mår sämre av det.

Jag tar och börjar med en bild på ett födelsedagsbarn (jaaa det var förstås ett bra tag sedan) Garpenborg's Ronda fyllde 10år i april i år. Men nu har jag fått en nytagen bild på henne, tänk att hon är mormor till den gulliga ullbollen vid namn Luncille som jag hör ända hit ligger och snusar i rummet brevid    Det är helt klart en underskattad detalj, ålder. Att ha gamla släktingar borgar ju för att chansen finns att ens egen älskling får leva länge. Jag har sagt det förut och säger det gärna igen: fram för fler äldre hanar i aveln!

Ronda är född den 24e april och således en dag dag yngre än S kullen som fyller den 23e. Varför jag böt ordningsföljden på kullarna har jag lyckats förtränga- men jag hade säkert någon smart tanke :-) eller inte,,,,

Är SE UCH Garpenborg's Storverk "Pricken" tack till husse Nils för den fina bilden!
 

10år gamla är S kullen nu. Pricken och Haakon är kvar i livet   

du & jag   

lite vatten i bara så hade Alexander den perfekta geggpölen att hoppa ned i, igen och igen och igen :-)

Tack Vera!

Här är han mkt koncentrerad före sitt hopp

eller sten och sten, en trädgårdsplatta som skall vara till en gång runt huset nångång när tiden finns.

Men för Vera så spelar inte storleken någon roll.

Här skall det grävas!

och nu när det hela för engångsskull skedde på ett oömt ställe så hade jag inte hjärta att bryta henne- go Vera!