det där med att vara bluefawn (eller vilken ljus färg som helst förstås) och leka med en polare som tappar sina mjölktänder har sina sidor, man ser ut som om man kommit direkt från ett slagsmål,,,,

(sedan klippte vi gräsmattan och hon blev istället grön:-)

alltså det är Kalles blod på Irma. Alla hans P och M tänder lossnar typ samtidigt och han stinker järn. Nå strunt samma - ytterligare ett skäl till att inte pussa den lilla maskätande munnen,,, för tillfället i alla fall   

vi hade förmånen att få pussa lite på Wita häromdagen, Wita heter ju RLD N Garpenborg's Wanessa och är som kanske bekant mamma till vår A och D kull. Hon är framförallt en dundertrevlig liten 6årig tik som man inte kan annat än tycka om! Vera & Wita är kompisar och dom verkar inte ens hälsa när dom träffas utan det är bara så naturligt, som om dom bodde ihop. Egentligen kan man ju tycka att de borde störa sig liiite på varandra då dom ju är lite lika till sättet även om Wita är mycket mer väluppfostrad, men icke. Dom är som två små bär som bara liksom sitter där på samma buske. Eller ja går på gemensam promenad och fikar med sina mattar kanske jag ska skriva.   

Wita är, iom att hon är mamma till A kullen, även då mormor till K kullen. Kalle uppskattade att få träffa sin mormor och lyssnade faktiskt på henne när hon ljudligt sade till honom att skärpa sig. Förvånad blev han och insåg att gråhåriga mormor visst verkade ha pondus :-) 

Klart vi passade på att fota Wita med sitt barnbarn   

och sedan allihopa tillsammans (yoyo var med husse på jobbet)

och sedan fikade vi och hade lite pusskalas