garpenblogg

Alla inlägg under oktober 2015

Av Maria - 30 oktober 2015 14:27

vi är oerhört stolta över alla de Garpenborgare som senaste åren visat framtassarna inom viltspår, nu senast Garpenborg's Remus "Arrow" som med matte Helena blev godkända i anlagsklass! Därför vill vi ta tillfället i akt att samla alla (nästan) i ett och samma inlägg, enjoy!

                 

(och yes jag ser att jag uttryck mig olika på olika bilder, orkar dock inte fixa det nu- trevlig helg på er allesammans!)

ANNONS
Av Maria - 30 oktober 2015 14:20

bilder från min och pojkarnas dag i skogen, världens gulligaste Irma fick förgylla den lite extra. Så härligt att ha barn som uppskattar att leka med de fyrbenta familjemedlemmarna, för själv är jag ingen bra lekmatte

             

och såhär glad blir man när man upptäcker att det inte bara är morrötter i matsäcken :-)

                                   


Bluefawn kamoflerar sig väldigt fint bland höstens färger

                 

vi fick med oss en hel del tistlar hem

ANNONS
Av Maria - 30 oktober 2015 14:14

som synes bodde Greta och jag som prinsessor på Clarion, hundvänligt som sjutton, fräscht, bra frukost och tjusig utsikt :-)

 


ytterligare ett par bilder på den stilige blivande fadern, Nitro

     


och så avslutar vi med en halvt barnförbjuden bild :-)

 

för i hundvärlden fungerar inte meningen "ända mot ända kan ingenting hända"

Av Maria - 28 oktober 2015 11:44

kan ibland omfatta andra saker än man normalt tänker sig - dessa härliga stövlar såldes av Martina på Strålande Staffar till Therese på Gessiegården och nu har jag köpt dem :) :) invigdes idag och jag kan säga att fötterna och benen var det enda som höll sig varma under promenaden :)

Av Maria - 25 oktober 2015 16:39

sitter på tåget med Greta och vem dyker då upp? Jo konduktören som Greta knockade på vägen ner,,,
Ser honom från långt håll och kikar direkt på näsan förstås,,,, och yes Hans näsa är faktiskt lite skadad! Han stannar lika glatt som i lördags och jag måste ju förstås be om ursäkt igen och fråga om den nu rödblåa näsan,,,, han var juste och förklarar att allt inte är Gretas fel utan att han dessutom fått en finne på samma ställe :) jag flina lite inombords med tanke på att Greta är just finne :) men men - sedan kom en jamande katt in och ska såklart sitta precis bakom oss :) :)
Nå Greta är jätte snäll även mot katter men hon piper ikapp med kattens jamandet :) superskoj för resten av kupén
Men hon e duktig söta Greta inte lätt att ligga still på en miniyta i fem timmar <3

Av Maria - 25 oktober 2015 16:29

Två helt okomplicerade parningar Mellan Nitro & Greta blev det, och långpromenad i det vackra höstvädret med Therese och hennes tjejer Diesela & Bianca (dieselas och Kalles söta dotter) hanns med. Ett pumpafält var som helt otroligt vackert att beskåda passerade vi till min lycka.
Hotellet var clarion som både var asfint, 24våningar högt, ljuvlig frukost och med en otroligt hög service nivå! Samt det viktigaste av allt: hundvänligt <3

God mat hos resturang Gessiegården var det oxå :)
Tusen tack igen Therese!

Av Maria - 24 oktober 2015 20:36

även om Greta, den söta och den fina, råkade knocka konduktören - men herregud folk får skylla sig själva när de dels inte lyssnar/tar in vad man säger (dvs hon är vild och stark och ju mer du hälsar desto gladare kommer hon bli) och dels inte har varken hundvana eller muskler på kroppen.
Ja ja desto bättre gick det hemma hos kennel Gessiegården! Nitro var glad, okomplicerad och härligt het på gröten :) lek i tio minuter och sedan ett ordentligt långt häng. Alltid skönt när allt flyter på.
Middagen jag blev bjuden på var toppen och skjuts fick jag oxå- SÅ snällt och omtänksamt- tusen tack Therese! ???
Nu ligger Greta och jag och myser i hotellsängen - lite sletna eftersom det var uppstigning vid 03, men vintertiden i morgon blir ju perfekt :) jippie!

Av Maria - 24 oktober 2015 07:55

sitter här på tåget och funderar lite över denna härliga hobby vi ägnar oss åt. Tänker på hur mkt som händer hela tiden och hur mkt jobb som faktiskt krävs för att hålla sig a jour. Ett "jobb" som blir lättare om man likt oss på vår kennel har många vänner med samma vetgirighet och engagemang som vi. Man tipsar varandra helt enkelt, man funderar tillsammans och man kan turas om att ta reda på fakta när man blir osäker på vad som gäller ibland :)

Att ha kollegor, och att aktivt se på dem som just kollegor och inte konkurrenter, har enormt många fördelar. Många tror att det mest handlar om att typ: "de gaddar ihop sig och lånar bara varandras hundar" och visst - ibland kan det säkert vara så oxå- men för det mesta utvecklas man både tillsammans och parallellt. Utbyter erfarenheter - hjälper varandra att inte göra om de misstag man själv gjort och förstås gör :)

Ibland uppfattar jag det som en brist hos många uppfödare, just den förmågan att inse att andras erfarenheter kan bespara dem på en hel del motgångar. Absolut måste man även lära av sina egna misstag, men det skadar inte att ta emot lite råd på vägen.

Istället låter det alltsom oftast som att de, trots att de gjort allting helt rätt, blivit berövade sin välförtjänta framgång pga ren och skär otur. Denna otur upprepar sig sedan om och om igen.
Okej- självklart självklart kan vi och alla andra förstås ha otur- absolut! (Och vi känner stor empati för alla som haft otur, sjukdomar, olyckor och allt annat som kan gå snett)
Men någonstans bör man, om man anser att man har oförtjänt mycket otur, kika på vad exakt det är man gör annorlunda än de som inte har samma otur.

För att hänga upp denna oerhört komplexa och fascinerande hobby i två läger: ett för dem med tur och ett för dem utan, berövar ju samtidigt hobbyn på utvecklingspotential- varför ska vi då försöka förkovra oss?

Nej - vi borde istället gemensamt ta vår hobby på mer allvar och erkänna att den inte bara består av uppfödare med tur och uppfödare med otur.
Talang, kämparglöd, skicklighet, erfarenhet, social kompetens, vetgirighet, ödmjukhet, administrativ kunnighet, marknadsförings förståelse, mod, glädje, känsla för djur, prioriteringsförmåga, ett gott handlag, insikt i ens egna styrkor och svagheter, engagemang och en massa massa annat spelar oxå in!
OCH vi behöver oxå vara aktiva för att få erfarenhet, att aldrig para några tikar gör dig inte till en bättre uppfödare. Och hoppsan där fick jag in ytterligare ett hett ämne :) nämligen den uppfattningen som finns om att de mest seriösa avstår alltid från att para. Ju fler tikar man skrotar desto bättre uppfödare i mångas ögon. Och nej, jag säger inte att alla tikar eller hanar är av den kvalitén att de bör gå i avel. Vi blir alla tvungna att "skrota" avelsdjur inbland, men det är så fiffigt att ju längre man hållit på desto färre behöver man "skrota" :)
Och för att kunna erövra kunskap måste man praktiskt ägna sig åt just hunduppfödning.

Avslutar med att lite halvdant citera Ingemar Stenmark: "jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur får jag"

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21 22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ garpenblogg med Blogkeen
Följ garpenblogg med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se