garpenblogg

Inlägg publicerade under kategorin Funderingar

Av Maria - 6 februari 2014 18:30

som staffemänniska vet man att det ständigt tjafsas om vad som är en välmående välmusklad individ och vad som är en fet soffpotatis eller en undernärd utmärglad stackare,,,


Har i alla år stängt min, annars rätt glappande mun, i denna fråga. Inte för att jag inte har någon åsikt, utan därför att dessa förbaskade internettjafs är så oerhört tråkiga och faktiskt aldrig verkar leda någonvart.


Dessutom är kondition och muskelmassa färskvara! Dessa bilder som cirkulerar, pja kanske kanske dem säger något om hunden på bilden, just när bilden togs- men frågorna kring alla omständigheter runtomkring lämnas oftast därhän. En tik ser ut på ett vis i 1års åldern och på ett annat vis när hon är 3år och nybliven mamma, eller 8år och kastrerad sedan länge. Hon ser oxå olika ut beroende på vilken tid på året det är och beroende på om hon nyligen varit skadad eller kanske tvärtom peakar inför sin utst säsong....


Men visst, vi uppfödare har en viss variation mellan oss när det kommer till vad vi anser vara en normal och sund kropp och vad vi anser vara fetma eller undernäring. Precis som vi har lite olika syn på detta när det kommer till oss själva :-)


Som valpköpare bör man vara uppmärksam på hur hundarna som finns hemma hos den uppfödare man tänkt sig att köpa hund ifrån ser ut. Om man tycker att  någon ser smal eller tjock ut så bör man fråga uppfödaren. Hur mamman ser ut till valparna (om man nu är och tittar på valpkull) beror på hur gamla valparna är, hur många det är i kullen samt en del andra faktorer och här bör man ha förståelse för att de kan vara både magra eller något knubbiga samt ofta rätt tunnhåriga :-)


Vad tycker då vi är välmående välmusklade hundar?
Jo, Kalle & Irma på bilderna nedan visar upp två unga friska staffar, i bra form, kraftfulla och ändå smidiga, muskulösa men ändå uthålliga,,,, och i vår smak förstås alldeles underbara   

             

att dom sedan är GLADA, PIGGA och oerhört SNÄLLA är det viktigaste av allt, våra underbara hundar!



Av Maria - 9 december 2013 19:39

att dom vet hur en person är bara genom att titta på den,,, Likaledes finns det gott om människor som uttalar sig om "utställningshundar" som om det vore en enhetlig grupp. Eller som fnyser åt hundar från en viss kennel,,, Även fnyser åt tex hanhundar av en viss ras i ett helt LAND!

Jag blir alltid nästintill mållös när jag läser den typen av tvärsäkra kommentarer. Vad oerhört trist det måste vara att vara så himla tvärsäker


Nå, nu när jag rensar min dator från bilder så hittade jag dessa på vår SE UCH, SE V -10, FI UCH Garpenborg's Yoyo. Hon kan, när man möter henne på utställning, verka nästan lite loj. Och om man möter henne hemma uppfattas hon som en hyfsat lugn och mjuk tik. Hon går omvägar runt vattenpölar och sitter under trappan och kurar om jag tvingar henne att gå ut när det duggar,,, Men skulle man hänga med mig på en promenad i skogen så skulle man se en annan sida av henne

På bilderna är det 2v kvar innan hon skall föda sin första kull,,,, På frågan om det är lämpligt för tänder/rygg/skogen att göra på detta viset så svarar jag: nej, nej och nej

           

Av Maria - 16 oktober 2013 15:58

stannade vi och pussade på den här skönheten! Garpenborg's Mirakel "Putte" Hans lika vackra som vänliga matte erbjöd fika, men med tanke på att barnen var helt slutkörda efter en dag med havsluft så betedde dom sig värre än vanligt. Retade stackars Putte med "pilutta dig du kan inte ta mig", skämmigt för mig     

Hade vi gått in tror jag att vi hade blivit skadeståndsskyldiga, för helt hade deras hus inte förblivit.


På tal om deras hus så var det fantastiskt! Inhägnad tomt på baksidan, stooor altan, rustikt och härligt. Dessutom med två garage plus en supercool verkstad. Värmdö är så vackert. Och vet ni? Det skall säljas, så vet ni någon som behöver ett hus med mycket utöver det extra så håll utkik på detta! Jag fick lust att flytta direkt bara av att se verkstaden och då är jag inte ens händig :-) Men den hade ljusinsläpp och hundgalen som jag är såg jag framför mig värsta finaste hundpensionatet där! Åh jag ändrade mig, berätta inte för nån! vi borde lägga ett bud. Tänk så nära landet vi skulle komma oxå *hahah*


jo just ja, Putte var det! Så fin och så snäll var han. Han, precis som syrran Märta är röntgade och ögonlysta nu. Putte är kastrerad helt enligt planen som de hade från början och med vårt goda minne, Märta ska ej heller gå i avel. Desas hussar och mattar ställer helt enkelt upp på oss som uppfödare iom att vi redan vid ett första intresse av att köpa hund från oss informerar spekulanterna om att vi väldigt gärna vill att man köper någonannanstans ifrån om man inte själv vill röntga, ögonlysa eller MH/BPH beskriva sin hund.
Att som vissa gör, lägga på denna summa på valppriset, tycker vi känns oetiskt. Vi är ingen bank, varför ska vi ta ränta på valpköparnas pengar? Dessutom, tänk om (gud förbjude) någon hund dör före 1års ålder, vad gör man då? Skickar 3000kr till ägarna? Eller om någon hund har hjärtfel och inte kan sederas, vad gör man som uppfödare/bank då? Näe, frivillighet kommer man längst med. Det innebär förstås att man oxå blir besviken ibland, men hellre det.


Besviken är dock det sista vi är på 99,9% av alla våra valpköpare tvärtom! Ni rockar fett!

 

notera gärna hans härliga pigment på klorna, trots att tassarna är vita har han flertalet svarta klor, så har även hans mamma Barbro på sin ena vita tass samt mormor Yoyo som har alla sina klor svarta på sina vita sockor, snyggt tycker jag

 

OCH jag njuter av att se den vackra frambensställningen, det är en styggelse att se alla dessa (många framgångsrika) staffar med inåtvridna tassar. Vad är detta? Varför verkar ingen reagera? Inte nog med att de är inåtvridna, även tyngden på själva tårna ser onormal ut, nästan som att vissa står på klorna.

Mestades ser jag detta på bilder på utländska individer av rasen, hoppas vid gud det inte blir vanligt här längre fram *hua hua*

vill påtala att Putte inte är uppställd här, han bara står natuligt. Vid utställning hade man satt frambenen mer isär, men det skulle inte ändra hans ngt utåtvridna tassar. Och som alltid hängslen och livrem på när  man uttalar sig, helt rak frambensställning är ok för mig oxå, absolut. Men vi borde hålla ögonen på detta i alla fall kära kollegor. Lagom av allt är bäst

 

liite mindre skoj med uppfödarbesök när dessa tänder alltid skall inspekteras. De såg btw perfekta ut :-)

   

 

nu när jag skriver detta så kikar jag på Puttes halvsyskon här i lådan och hoppas att dom blir lika trevliga och fina som Putte   


Av Maria - 16 oktober 2013 14:10

båten skulle upp och så även bryggan, dagen bjöd på perfekt väder och galet lyckliga barn! De minns inte ön då de var så små senast de var här och deras förtjusning visste inga gränser. Mamma BOR vi HÄR? Är detta VÅRAT hus? Och vattnet överallt, det är något helt magiskt med vatten. Allt gick strålande bra i alla fall, många som hjälptes åt och glada miner hos alla :-)

         


På bilden nedan syns min pappa, Ulf. Det var lite lustigt att visa killarna att detta är deras morfar Ulf. Första gången dom ser honom :-) Hästen intresserade dem mera iof, och sedan pratade de lite om morfar Janne (som är min mammas sambo)

Landet är för mig lite på samma vis som hundarna är nu, dvs man ser alla i en. På ön tänker man på farmor och farfar, på pappa och mamma, på kusiner och övriga släktingar. Döda eller levande så blir dom ändå levande här för mig. Ett sammanhang, en knytpunkt. På samma vis som Vera är en länk till Asta och så som Yoyo, Irma & Vivi kommer vara en länk till Vera den dag hon ej längre finns hos mig

 

känner att jag redan längtar till våren då vi kan lägga i båten igen :-)

 

det fanns lite vatten att tömma ur båten :-)

 

Av Maria - 20 augusti 2013 15:46

lusten att blogga är nästan alltid stor, det förvånar mig då jag faktiskt initialt trodde att det skulle kännas rätt trist efter ett tag. Särskilt när jag väldigt sällan blir direkt personlig, fast man kan ju förstås tycka att bilder på ens barn/hundar/hem är personligt så det räcker :-)

Men det händer ständigt saker som jag känner att jag vill blogga om, bilder ramlar in på fyrbetna sötnosar och ämnen kring favoritområdet hundar verkar inte sina med åren.

Dock blir det så här ibland, när tunga saker inträffar, antingen hos våra egna valpköpare eller hos våra vänner och deras hundar, att bloggandet känns så futtigt,,, Lusten att skriva finns ändå, men känslan av att allt är så skört gör att jag oftast då väljer att ta en paus istället.

Vi har haft en sådan paus nu

en variant av att hålla andan lite

vi vill inte lägga ut en massa grattisar och glada gubbar just nu - vi väntar lite.- och vi hoppas att ni orkar vänta med oss och hålla tummarna.


så länge tänkte jag berätta om vad jag drömde natten mellan söndag och måndag. Och yes, jag är medveten om att andras drömmar är bland det mest ointressanta man kan tvingas lyssna till :-) Struntsaksamma, nu har jag i alla fall varnat er


jag blev jagad av en sadistisk saudiarabisk shejk som kort och gott hade som plan att inte bara mörda mig, utan även att lemlästa mig. Han hade en hel armada av män som i olika bilar förföljde mig medans jag sprang som en kanin i strålkastarskenet. Det var mitt i, någon för mig okänd, storstad och vid varje tillfälle jag trodde att jag kommit undan så möttes jag av ytterligare en svart bil med skrikande däck och med siktet inställt på att fånga mig. Vad jag gjort mig skyldig till i drömmen har jag ingen aning om.

Men ni ser nog det hela framför er, det var som vilken actionfilm som helst :-)
Det enda som skilde sig åt var mina tankar i drömmen- medans jag sprang för mitt liv hade jag bara två saker i huvudet:

"jag FÅR INTE glömma att anmäla till gimo, anmälan går ut imorgon kl 12" samt "jag MÅSTE komma ihåg att köpa sköljmedel så jag kan tvätta ungarnas kläder"


kissKalle får illustrera dagens inlägg   

   



Av Maria - 27 maj 2013 09:37

Att ha fler hundar än en innebär många saker, men en av de viktigaste (och svåraste) är att försöka tillgodose deras individuella behov. Jag lyckas verkligen inte alltid, sämst är jag med Kalle :( men jag försöker vara uppmärksam på dem och på deras olikheter. Det är väl samma grej som flerbarnsföräldrar brottas med :) hursomhelst nu var det kloklippning jag tänkte på. Dels växer våra hundars klor olika fort, jag klipper för det mesta alltid en ggr/ vecka och då oftast på helgen. Då passar jag även på att ta pojkarnas naglar. På en vecka hinner dock Lisas klor växa på ett vis som får henne att se ut som en av hundarna som brukar finnas på bild i härliga hund tidningen :( väääldigt långa klor mao,,, medans Veras mest putsas lite.
Jo, igår glömde jag bort så idag klipps d klor här hemma, pojkarnas dagis är stängt så jag tar dem oxå. Var var jag? Olikheter ja, jo Kalle klipps ståendes på golvet, som när man skor en häst. Då trivs han och står helt stilla och snällt. Vivi är så liten att hon ligger på rygg i min famn, hon är ännu ej helt bekväm i situationen, men vi är på god väg :) Yoyo klipps även hon ståendes och efter snart sju år av denna procedur varje vecka så lever hon ständigt på hoppet att hon skall glömmas bort :) Vera och Irma ligger mest och myser i soffan medan dom får sin manikyr, verkligen lyckat att dom upplever det som positiv egentid med mig <3 Lilla japanska fröken Lisa fungerar bäst liggandes på sidan på trimbordet- tog en stund innan jag kom på det kan jag säga :)
Viktigt är att inte lägga prestige i detta med kloklippning, om du som husse/matte inte kan finna en bra lösning för dig och framförallt din hund så tycker jag att det bästa är att ta hjälp av någon. Trim har ofta kloklippning till bra pris, veterinärer brukar oxå hjälpa med detta men sällan till samma bra pris :) På UllasHunddagis erbjuder vi tidsbokad kloklipp för 50kr

Av Maria - 3 maj 2013 16:22

Yoyos fjärde valpkull

som tidigare utlovat så har jag tänkt mig att skriva några rader om vad som hände med Yoyo & Röllis valpkull som föddes natten mellan 30april och 1a maj. Det var totalt 3st valpar och av dessa valpar var det två som hade gomspalt, eller egentligen läppspalt då deras gommar inte var kluvna. En tik var helt normal och vi är tacksamma över det så att Yoyo inte blev helt utan bebis. Vi kallar henne lilla Polly så länge   

De flesta som fött upp rasen (eller för all del andra raser) ett tag är bekanta med att detta förekommer. I vilken omfattning är svårt att veta då i alla fall min upplevelse är att få uppfödare pratar om saken. Något som är synd då samtal och öppenhet är en av flera saker som för oss framåt som uppfödare. Vi behöver varandras kunskap, information och erfarenheter!

Därför tänkte jag dela med mig om det, iof lilla jag vet, men ändå.


Min egen erfarenhet

Jag har haft gomspalt och/eller läppspalt valpar tidigare, senaste gången var för 7år sedan. Min upplevelse då var alltid att dessa valpar hade svårare att komma ut,,,tog längre tid,,,om dom ens kom ut alls. Ett par ggr har jag fått kejsarsnitta tikar just pga att en valp med gomspalt suttit fast. Sedan om det finns någon förklaring till detta, eller om det bara varit en slump har jag förstås ingen aning om. Jag har även varit med om valpningar hos andra uppfödare där valpar med gomspalt/läppspalt stoppat upp en valpning, så det har inte enbart varit mina egna tikar. Har funderat en del över hur det kommer sig att jag inte haft några med denna missbildning på så många år nu, men har inte kommit fram till något bra svar på den fråga. Tur? På den tiden hade jag inte tillgång till kamera på samma vis som nu iom att jag inte hade det i telefonen. Eftersom valparna dessutom kom ut hos veterinären då det blev snitt de gånger jag hade defekten så blev dom tyvärr inte fotograferade. Men jag minns det som mestadels läppspalter (nu låter det som att det var hur många som helst och det var det inte, men i var tredje kull kanske. En per tillfälle och vid ett tillfälle 2st i samma kull)


Vad händer rent praktiskt?

Det man som uppfödare gör när man får en gomspalt/läppspalt valp är att man avlivar den. Det låter tufft, men att föda upp hundar är faktiskt just det, tufft, ibland. Avlivar gör man hos veterinären, och kremering sker även via att veterinär ombesörjer eller att man själv far iväg till kermeringen. Det är enligt lag förbjudet att kasta döda djur i soptunnan och ej heller får man gräva ner dem på tomten. (så här skriver jordbruksverket: "Det är också tillåtet att skjuta djuret under vissa förutsättningar. Hundvalpar och kattungar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom slag mot huvudet")


Om man inte avlivar?

De flesta valpar med just gomspalt överlever inte på egen hand, dom har svårare att få i sig näring, svårare att dia. Å andra sidan verkar det vara som så att läppspalt är mindre allvarligt och att valparna faktiskt skulle kunna överleva rent fysiskt. MEN som vuxna behöver de ofta opereras, och jag har svårt att tänka mig att något sådans skulle täckas av ett försäkringsbolag,,,i alla fall säger Agria att dom inte gör det. Uppfödarens dolda fel försäkring går ej heller in, ja uppenbart då det ju inte är någon dold skada. Mao är det valpköparen och hunden som kommer att drabbas. Både ekonomiskt och etiskt. Att som uppfödare behålla läpp och/eller gomspalt valpar anser i alla fall jag skulle vara rent oetiskt. (sedan kan man självklart missa en gomspalt, framförallt om det är en spalt som sitter långt bak, och har valpen då redan flyttat är det förstås ett annat läge)


Vad beror gomspalt på?

den här artikeln skriven av Anna-Lena Undén och illustrerad av Åsa Lindholm var mkt bra. Även om jag är en trogen HSspecialläsare så är det nyttigt att läsa om artiklar. Hoppas ni uppskattar den lika mkt som jag :-) LÄNK


Hur kan det se ut på en vuxen hund?
nu är detta en vavva,,,,men det ger en tydlig bild. Att hon sedan verkar vara klädd i klänning ofta, ja herregud vad ska man säga. Jag kanske har fördomar,,,, i alla fall är hon 4år verkar det som, och det går att donera pengar, så något billigt hundägande verkar det inte vara i alla fall LÄNK


Gomspalt/läppspalt hos människa

läs mera HÄR


Hur ser det då ut?

ja, nu fotograferade jag Yoyos små fina valpar, på hanvalpen syns det väldigt lite, medans på tiken, som i mitt förmenade har dubbelsidig läppspalt så syns det oerhört tydligt.


nedan ser ni hanvalpen, han hade även en väldigt öppen fontanell och var svag redan vid födseln


och här är tiken där det syns oerhört tydligt på förvånande nog var gommen helt hel,,, Hon var i övrigt stark och diade utan problem

 


och här är som tur är söta lilla Polly

 


Känslor

klart att det var supertungt just när dom föddes. Det känns ödesmättat att torka rent dem, väga dem, lägga dem till Yoyo och veta att man snart kommer att bli tvungen att avsluta deras så korta liv. Att man helt ensam är den person som beslutat sig för att skapa dem, och så sitter man ensam där som lieman. Ansvaret man har, ett ansvar som så ofta är lätt att bära är i situationer likt denna nästan outhärdligt.

Yoyos panik när tikvalpen togs ifrån henne.

Mea culpa

Men det är oxå den vetskapen som utan att låta den knäcka en, gör en till en bättre uppfödare. Att inse att man bär ansvar, man bär skuld och att frågan är vad man gör med den, vetskapen. (Att bära skuld innebär inte att man gjort det med flit, två helt olika saker i mitt tycke)

Nu låter jag pretto igen, sorry för detta. Men så känner jag just nu.

Om någon undrar mera, eller tycker att jag glömt någon aspekt, hör gärna av er. Jag tänkte ringa och kolla med SKK och höra av dom anser i frågan oxå, återkommer i saken



Av Maria - 19 april 2013 11:43

de flesta människor reagerar negativt på kritik, vi vill förklara och försvara oss, dock brukar detta bara trappa upp konflikten

De som är betydligt smartare än mig på detta föreslår att man skall bemöta kritik genom att  istället vara nyfiken och använda regeln ”om 2% av det som sägs är sant, vad skulle det kunna vara?”. Sök efter ett korn av sanning i det som sägs och erkänn det :”Ja, det är sant att..."


Med detta i åtanke så skulle jag vilja säga följande:

  • ja det är sant att jag personligen inte anser att HD frågan är den viktigaste hälsofrågan för SBT
  • det är oxå sant att jag väldigt gärna, någon gång i framtiden, skulle vilja ha kvar möjligheten att använda en oröntgad staffehane i avel om jag skulle hitta en sådan som jag trodde skulle kunna passa någon av mina friröntgade tikar.

och med tanke på att rasen inte röntgas i de länder där den är som numerärt störst så vore det galenskap att sätta sveriges uppfödare i en situation där vi inte skulle kunna få använda oss av alla dessa enorma populationer! 

HD & ED historik i kenneln

Kennel Garpenborg började arbeta med HD & ED för just staffen runt 2002-2003 när S & T kullarna gick till röntgen. Tidigare hade staffar från kenneln röntgats men mer sporadiskt. (Kennelns första staff, Skyeotts Alicia röntgades redan år 1994) Dock dröjde det till 2006 innan kenneln valde att använda sig av enbart röntgade avelsdjur.

Att för mig arbeta målmedvetet innebär i detta fallet att använda sig av röntgade avelsdjur samt att följa upp resultatet genom att arbeta för att så stor del av de uppfödda hundarna kommer till röntgen, oavsett om de skall gå i avel eller inte. Det innebär oxå att de avelshanar som kenneln innehar enbart har lånats ut till uppfödare som på samma sätt arbetar för att få avkommorna till röntgen.


Mao sedan 2006 har samtliga avelsdjur som använts i kenneln haft känd HD & (och i de flesta fall) ED status före parning.


Varför syns det då inte?

Att detta sedan inte alltid syns på avelsdata/hunddata eller på diverse hemsidor med ihopsnickrad information om andra människors avelsarbete är en annan femma. Springade punkten ligger i att kenneln ofta åkt utomlands för att finna , i vårt tycke, lämpliga avelshanar.


Nedanstående kullar har pappor vars HD&ED status inte syns i SKKs register

Z-kullen friröntgad pappa född i Polen, boendes i Danmark

Ö-kullen friröntgad pappa uppfödd & boendes i Norge

E-kullen friröntgad pappa uppfödd & boendes i Norge

F-kullen, friröntgad pappa uppfödd och boendes i Frankrike

G-kullen, röntgad pappa född i England och boendes i Finland

I-kullen, friröntgad pappa född i Frankrike boendes i Finland.

K-kullen, friröntgad pappa boendes i Norge

N-kullen, friröntad pappa boendes i Österrike

O-kullen, röntgad pappa, född i England boendes i Finland.

och nu blivande P2 kullen, friröntgad pappa, född i England och boendes i Finland.


Även om jag alltså står fast vid att HD&ED inte är den viktigaste frågan för rasen så innebär detta inte att jag inte arbetar med frågan. Målsättningen är, bland mycket annat, att få så bra röntgenresultat som möjligt. Vägen dit är dock lång och även långsam. Kenneln är inne på sitt 7e år med en målmedveten satsning, och resultaten har långsamt förbättrat sig.


Kränkningar på internet

Att behöva lyssna på människor som påstår sig veta att jag som privatperson skulle, i mitt tidigare arbete som förtroendevald, jobba för få fram regler som skulle passa min kennel istället för att se till rasens bästa är kränkande. När människor tar sig den typen av friheter så skulle jag uppskatta att dom dels kollade upp fakta först och dels hade kurage nog att kontakta mig, innan man beslutar sig för att kränka mig med diverse osanningar.


Slutligen:

Kenneln har arbetat efter en modell som är det samma som hälsoprogram nivå 2, i 7års tid

Att då anklaga mig för att vara emot ett officiellt hälsoprogram nivå 2 för att ett sådant program inte skulle gynna min kennel är rent ut sagt ointelligent.

Enda orsaken till att jag varit och ÄR emot ett hälsoprogram nivå 2 är att det inte skulle gynna vår ras. Det skulle däremot till stor del gynna min kennel. Men eftersom jag inte suttit på en förtroendepost för att jobba för min egen skull utan för rasens skull så är det min skyldighet att se till rasens i stort och inte bara till min egen kennel.


Tack

tack till alla underbara valpköpare som genom åren frivilligt ställt upp på att både röntga, ögonlysa, mentalbeskriva och ställa ut era garpenborgare, fast de flesta av er inte hade/har planer på att avla på era hundar. Det är NI som är värda en eloge. Det är NI som visar hur kärleken till en ras verkligen ser ut. För det är engagemang och kärlek till rasen som gör att ni frivilligt spenderar tusentals kronor på undersökningar & tävlingar, för att kenneln ni köpt hunden i från skall ha bättre och bättre förutsättningar för att ta mer välgrundade avelsbeslut för varje generation som går.

Utan er finns ingen framgång värd namnet

                       

                     








Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards