garpenblogg

Inlägg publicerade under kategorin Sjukdomar :-(

Av Maria - 6 december 2014 18:44

Och älskar den, som alltid, även om jag läser den med viss oro över att jag kanske skall upptäcka att jag hamnat i bakvattnet pga senaste tidens arbetsbelastning som gjort att detta är 1a nr jag läser för i år...
Nå, oavsett bakvatten eller ej- en bild fick mitt hjärta att hoppa till - är det inte Ullas dotter Sessan på bild? Finaste Garpenborg's Ögonsten som ju hoppade ett känguruhopp med en pinne i munnen som läskigt nog borrade sig in i hennes hals :( olyckor väntar liksom alltid bakom ett hörn när man är ägare till en Staff Nå, husse Kalle läser inte bloggen så vi får lov att mms:a honom

 

ANNONS
Av Maria - 19 mars 2014 11:09

Nu har hennes envisa kropp upptäckt att det inte går att bryta ner stanniol,,,, kräk och bajs i hela huset och en ledsen älskling <3

ANNONS
Av Maria - 27 februari 2014 09:28

Alexander är hemma från dagis, vattkoppor är orsaken.
Om jag ibland vid 20tiden på kvällen undrar, när barn och hundar rejsar runt huset likt otämjda vilddjur med vadd i öronen, varför i all världen jag har sex hundar och två barn - så får alla stunder likt denna motsatt effekt :) jag borde ha fyra barn och tolv hundar! Minst,,, :) :)

Av Maria - 15 februari 2014 09:26

Inte ofta man blir glad över en spya i soffan :)

Av Maria - 14 februari 2014 09:29

Ååh inte konstigt att jag är lika gråhårig som Vera!
På den lilla tiden d tig för mig att följa barnen till bilen i morse (max 2min!) så hann hon pilla upp kylskåpsdörren (som Alexander inte stängt helt tidigare i sin jakt på en frukost i chokladens tecken) och lyckats få tag i en skål med ischoklad :(
Yes, självklart åt hon upp den hårda stanniolen oxå :(
Chokladhalten är inte så oroande denna gången, men det är däremot den hårda stanniolen...
Kräkas upp skall man inte göra då, för då riskerar man mer revor. Tur att hon även äter sparris lika glatt som allt annat,,,
Och som lite grädde på moset har hon gjort illa ena frambenet, jag gissar att det kan slita lite på en tioårig staffetant att klättra i kylskåp :)
Älskade hund!
Nu ligger hon med backontracktäcke i soffan med en mage fylld av tokigheter och ser allmänt nöjd ut med livet,,,
Känns som om jag skriver detta alltför ofta, men snälla ni- håll en tumme eller två för VildaVera närmaste dagarna <3

Av Maria - 16 januari 2014 10:38

Tom vårtor :) :) Vera & yoyo visar stolt upp sina skönhetsdefekter för våra läsare :)

Av Maria - 7 maj 2013 14:39

ja mitt lilla hjärta har haft lite otur, först bet hon av en incisiv samt en hörntand på en och samma gång, fick inflammation i hörntanden som dessutom fick en härligt grå nyans,,,smärtlindring och lite annan god medicin blev resultatet och nu hoppas vi på att tandanlaget inte är skadat under. Ja att hennes vuxentand inte blir påverkad alltså.

Sedan blev hon i lördags e-middag påsprungen, eller kanske ska man snarare säga medvetet tacklad, av sin mamma här på tomten. Hon fick oerhört ont och kunde inte stödja alls på benet. Höger fram var det, och lika illa nästan dagen efter. Då åkte vi in till albano. Men det blev vi inte klokare av, fattigare däremot!

Nå, efter ett hembesök hos oerhört duktiga Anna på Hundkuranten så fick vi i alla fall lite svar på frågorna och nu är det vila som gäller för fina lilla nyckelpigan   


såklart måste vi illustrera inlägget och vad gör vi det bättre med än med ett foto taget av Åsa Lindholm? Näe precis, bättre än så blir det inte

 

Av Maria - 3 maj 2013 16:22

Yoyos fjärde valpkull

som tidigare utlovat så har jag tänkt mig att skriva några rader om vad som hände med Yoyo & Röllis valpkull som föddes natten mellan 30april och 1a maj. Det var totalt 3st valpar och av dessa valpar var det två som hade gomspalt, eller egentligen läppspalt då deras gommar inte var kluvna. En tik var helt normal och vi är tacksamma över det så att Yoyo inte blev helt utan bebis. Vi kallar henne lilla Polly så länge   

De flesta som fött upp rasen (eller för all del andra raser) ett tag är bekanta med att detta förekommer. I vilken omfattning är svårt att veta då i alla fall min upplevelse är att få uppfödare pratar om saken. Något som är synd då samtal och öppenhet är en av flera saker som för oss framåt som uppfödare. Vi behöver varandras kunskap, information och erfarenheter!

Därför tänkte jag dela med mig om det, iof lilla jag vet, men ändå.


Min egen erfarenhet

Jag har haft gomspalt och/eller läppspalt valpar tidigare, senaste gången var för 7år sedan. Min upplevelse då var alltid att dessa valpar hade svårare att komma ut,,,tog längre tid,,,om dom ens kom ut alls. Ett par ggr har jag fått kejsarsnitta tikar just pga att en valp med gomspalt suttit fast. Sedan om det finns någon förklaring till detta, eller om det bara varit en slump har jag förstås ingen aning om. Jag har även varit med om valpningar hos andra uppfödare där valpar med gomspalt/läppspalt stoppat upp en valpning, så det har inte enbart varit mina egna tikar. Har funderat en del över hur det kommer sig att jag inte haft några med denna missbildning på så många år nu, men har inte kommit fram till något bra svar på den fråga. Tur? På den tiden hade jag inte tillgång till kamera på samma vis som nu iom att jag inte hade det i telefonen. Eftersom valparna dessutom kom ut hos veterinären då det blev snitt de gånger jag hade defekten så blev dom tyvärr inte fotograferade. Men jag minns det som mestadels läppspalter (nu låter det som att det var hur många som helst och det var det inte, men i var tredje kull kanske. En per tillfälle och vid ett tillfälle 2st i samma kull)


Vad händer rent praktiskt?

Det man som uppfödare gör när man får en gomspalt/läppspalt valp är att man avlivar den. Det låter tufft, men att föda upp hundar är faktiskt just det, tufft, ibland. Avlivar gör man hos veterinären, och kremering sker även via att veterinär ombesörjer eller att man själv far iväg till kermeringen. Det är enligt lag förbjudet att kasta döda djur i soptunnan och ej heller får man gräva ner dem på tomten. (så här skriver jordbruksverket: "Det är också tillåtet att skjuta djuret under vissa förutsättningar. Hundvalpar och kattungar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom slag mot huvudet")


Om man inte avlivar?

De flesta valpar med just gomspalt överlever inte på egen hand, dom har svårare att få i sig näring, svårare att dia. Å andra sidan verkar det vara som så att läppspalt är mindre allvarligt och att valparna faktiskt skulle kunna överleva rent fysiskt. MEN som vuxna behöver de ofta opereras, och jag har svårt att tänka mig att något sådans skulle täckas av ett försäkringsbolag,,,i alla fall säger Agria att dom inte gör det. Uppfödarens dolda fel försäkring går ej heller in, ja uppenbart då det ju inte är någon dold skada. Mao är det valpköparen och hunden som kommer att drabbas. Både ekonomiskt och etiskt. Att som uppfödare behålla läpp och/eller gomspalt valpar anser i alla fall jag skulle vara rent oetiskt. (sedan kan man självklart missa en gomspalt, framförallt om det är en spalt som sitter långt bak, och har valpen då redan flyttat är det förstås ett annat läge)


Vad beror gomspalt på?

den här artikeln skriven av Anna-Lena Undén och illustrerad av Åsa Lindholm var mkt bra. Även om jag är en trogen HSspecialläsare så är det nyttigt att läsa om artiklar. Hoppas ni uppskattar den lika mkt som jag :-) LÄNK


Hur kan det se ut på en vuxen hund?
nu är detta en vavva,,,,men det ger en tydlig bild. Att hon sedan verkar vara klädd i klänning ofta, ja herregud vad ska man säga. Jag kanske har fördomar,,,, i alla fall är hon 4år verkar det som, och det går att donera pengar, så något billigt hundägande verkar det inte vara i alla fall LÄNK


Gomspalt/läppspalt hos människa

läs mera HÄR


Hur ser det då ut?

ja, nu fotograferade jag Yoyos små fina valpar, på hanvalpen syns det väldigt lite, medans på tiken, som i mitt förmenade har dubbelsidig läppspalt så syns det oerhört tydligt.


nedan ser ni hanvalpen, han hade även en väldigt öppen fontanell och var svag redan vid födseln


och här är tiken där det syns oerhört tydligt på förvånande nog var gommen helt hel,,, Hon var i övrigt stark och diade utan problem

 


och här är som tur är söta lilla Polly

 


Känslor

klart att det var supertungt just när dom föddes. Det känns ödesmättat att torka rent dem, väga dem, lägga dem till Yoyo och veta att man snart kommer att bli tvungen att avsluta deras så korta liv. Att man helt ensam är den person som beslutat sig för att skapa dem, och så sitter man ensam där som lieman. Ansvaret man har, ett ansvar som så ofta är lätt att bära är i situationer likt denna nästan outhärdligt.

Yoyos panik när tikvalpen togs ifrån henne.

Mea culpa

Men det är oxå den vetskapen som utan att låta den knäcka en, gör en till en bättre uppfödare. Att inse att man bär ansvar, man bär skuld och att frågan är vad man gör med den, vetskapen. (Att bära skuld innebär inte att man gjort det med flit, två helt olika saker i mitt tycke)

Nu låter jag pretto igen, sorry för detta. Men så känner jag just nu.

Om någon undrar mera, eller tycker att jag glömt någon aspekt, hör gärna av er. Jag tänkte ringa och kolla med SKK och höra av dom anser i frågan oxå, återkommer i saken



Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ garpenblogg med Blogkeen
Följ garpenblogg med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se